En bitter lydnadsklass

Det var 1,5 år sen jag och Yes tävlade lydnad sist. Min nervositet gick inte ihop med hennes inställning så vi har vilat. Vi har börjat hitta varandra på tävlingsplanen i agilityn men den stora skillnaden har varit att vi alltid (!) har haft roligt när vi tävlat agility. Lydnaden har mest varit en pina.

Vi har hittat en liten gnista som jag skrubbat lite på. Det har blivit bättre och engagemanget likaså. Så idag lyfte vi på våra vingar och provade att flyga.

Det räckte inte hela vägen fram… Vi åkte till Fagersta som hade tävling i sin underbara inomhushall! Vi kom in i den och Yes kikade sig runt omkring, luktade lite i mattan. Jag tyckte hon kollat av stället bra och kändes lugn. I efterhand borde jag peppat lite mer, än att bara stått o vänta på min tur att ställa upp. Ladda henne lite osv. Men det är lätt att vara efterklok.

Jag la henne när och hon sätter sig upp när jag gått halva vägen ut. När jag vänder mig om ser jag att hon sitter och tänker, snälla sitt kvar nu. Aldrig tidigare har hon rest sig från platsen. En gång tidigare har hon strulat och då var det utomhus, mörkt, skum belysning. Bad till högre makter att hon skulle sitta nere med rumpan. Men icke, hon ställde sig upp ganska snart, kollade på mig under hela tre minuter med ledsna och lite oförstående ögon och det kändes som att hon insåg att det gått tokigt. Blickstilla stog hon. 0 på plats alltså.

Blev sur och ville grina o köra hem. Fina Jenny och Louise peppade mig att köra och sa åt mig att sparka mig i rumpan varpå jag ville sparka Yes i rumpan, rätt hårt 😉 . Typiskt att ett säkert moment ska strula.

På’t igen, in i hallen och köra program. Jag är så glad att jag gjorde det, jag är så nöjd! Med allt, hon skötte sig så fint, i alla moment. Vårt bästa fria följ på tävling med en bra känsla! Och jag vet att vi kan så mycket bättre egentligen! Ett segt skifte i fjärren och liite högre fart till rutan hade uppskattats men jag hade inte kunnat bli mer nöjd.

Vi slutade på 138p och ett tredje pris. Om inte om hade funnits så hade vi skrapat ihop 178p med en sedvanlig tia på platsen. Och därmed vunnit platsen! Jag trodde det var vår tur att visa vart skåpet ska stå! Men kanske det blir nästa gång istället, jag hoppas det! Är otroligt nöjd med henne då hon vanligtvis brukar gå ner sig på tävling men inte denna gång 🙂 Jag skötte mina delar och hon skötte nästan alla sina! Duktig tant!

Annonser

One thought on “En bitter lydnadsklass

  1. Många fina delar! Duktiga!

    Alltid surt med platsen ju – det momentet man kan påverka minst när man väl påbörjat!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s