Från hjärtat

Det är så tyst, jag hör vartenda litet ljud. Varenda liten tanke ekar i mitt huvud. Det är lugnt, stilla och tyst. För tyst. Stressen ökar och jag känner mig stressad. En så stor del av mitt hjärta fattas. Det är tomt, tomt hemma, tomt i tanken och tomt i hjärtat. 

Jag vet inte vart jag ska börja, vad jag ska skriva, vill helst av allt bara skrika rakt ut, ta bilen raka vägen dit och hämta hem henne igen. För det finns ingen annan fyrbent som har varit så mycket min hund som hon. Hon stal hela mitt hjärta så fort. Jag har aldrig älskat någon eller fått så mycket kärlek tillbaka så innerligt. För henne var jag hela hennes värld och hon var min. 

Men i takt med att känslorna växte i henne och påfrestningarna blev för stora skar sig vår vardag. När hon och jag är själva är det precis så perfekt som det alltid varit sen hon kom. Men i livet, där vi är idag, är det inte bra. Nu är hon där igen, hos någon ny, som tycker att hennes speciella egenskaper är något fint, charmigt. Precis så som jag en gång såg det och ibland, fortfarande gör. Men det skär otroligt hårt i mitt hjärta att det inte är hos mig hon har det bäst. För så har det alltid känts innan. Hon kan inte ha det bättre någonstans. Men nu är det så. Jag är inte det bästa för henne. Och det får mitt hjärta att brista. För jag behöver hennes närhet i mitt liv. Men hon har det bättre utan mitt liv, min vardag, mitt stök och kaos. 

Jag hoppas innerligt att hon får vara kvar där hon är nu. Även fast det skär hårt i hjärtat. Att hon kanske en dag blir någon annans än min. Men från mitt hjärta kommer hon aldrig någonsin att lämna. 

Hon har varit världens bästa vän. Utan tvekan. En skugga som aldrig svikit min sida. Den finaste fläckiga hunden jag någonsin kommer att ha ägt i hela mitt liv och förmodligen den som berört mitt hjärta allra mest. 

Livet kommer vara så enkelt, okomplicerat och så fruktansvärt otroligt tråkigt utan dig. Fina fina tant Yes. 

   
    
    
 

Annonser

hundra bitar

Du får mitt hjärta att slitas i hundra bitar. Älskar dig så det gör ont och lider nåt så enormt med dig att se dig tycka vardagen är jobbig. Att försöka lösa en situation som är omöjlig, värderar varenda liten tyst sekund tillsammans med dig. Att bara sitta på en stenhäll och beundra vattnet. Du sätter dig alltid så nära. Det finns ingen som du, som har tagit mitt hjärta med storm så fort. Som fått mig att anpassa mig, för att jag vill det. Du är fantastisk på att känna av mina känslor, du skulle gå över eld och vatten om jag bad dig. Du är den som är mig mest trogen, om du fick välja skulle du aldrig vika av från min sida. 

Det går inte att undvika känslostormarna som rör sig i min kropp. Ena dagen så lugnt, andra dagen så fruktansvärt jobbigt. 

Samla nu kraft att ta dig igenom dina jobbiga känslor, lär dig hantera vår situation för vad den är och snälla tyck om den. Jag är inte ett dugg redo att spendera en dag utan dig. 

Like a small boat

On the ocean

Sending big waves

Into motion

Like how a single word

Can make a heart open

I might only have one match

But I can make an explosion 

   
 
Jag kan inte tänka mig att leva en dag utan dig men vill absolut inte ha en ny hund som dig. Du har tagit alldeles för stor plats i mitt hjärta. ❤

Fokusera på det bra, bort med det dåliga 

Alldeles för laddad åkte jag ihop med Mija till Frövi i fredagskväll! Debut med fullt lag stog på schemat. I agilityklassen gick Yes riktigt bra men fick fel på slalom två gånger men bra känsla i övriga loppet! Det var ett svårt lopp och många diskade sig, vi gick sammanlagt i mål på 20 fel. Vi hade en liten känsla att vi kanske kunde få en pinne trots våra fel eftersom så många diskat sig. När resultatet kom ut var vi i chock; vi vann! Bra debut! 

Hopploppet va också en svår bana, disk för mig och Yes men även för två till i laget så det gjorde inte laget något 🙂 . Vi var mer än nöjda över vår första SM-pinne i agilityn! 

Dag 1; 

Nix hade fina bitar i agilityloppet men kraschade däcket. Toppklassen va svår och vi gjorde nästan ingenting rätt. Tog sista 5 hindrena ut. 

Luna debuterade i klass 2! 15 fel i agility och nollat hopplopp men med tidsfel. Fick mig att bli lite ledsen då loppet kändes så bra! Men känslan är viktig! 

Yes går fint trots nästan utebliven träning och inför nästa tävling ska hon få träna mer svårt! Hennes största problem är att dras in i tunnlar hon inte ska ta. Disk i båda loppen. 

Dag 2; 

Nix gick som en kanonkula i agilityloppet. Dunder och brak. Ahindret var nummer 5 och fram tills det hade vi tagit om 3 hinder! I hoppklassen gick han jättefint med missar från min sida. Disk på båda loppen! 

Luna har gått som en klocka idag men med konstiga fel. Hon stannade upp innan slalom o vädrade (jäkla löptik!). Hon kände väl lukten av sin framtida man! Agilityklassen var klockren, bakombyter näst sista hindret som är en tunnel och hon vänder i tunneln och kommer ut igen!!! Aaah!! Aldrig hänt förut! Konstiga fel idag som annars hade gett oss två (!) pinnar! Busunge! 

Yes hoppklass var en tunnelbana och Yes tog typ 10 tunnlar för mycket. Behöver jag ens säga mer? I agilityloppet gjorde hon superfin start, lite konstiga svängar, ett slalomfel och ett hoppat A men en perfekt balans. 10 fel. 

Känns konstigt med så många lopp men inga resultat. Bra känsla med brudarna! De har jobbat på bra trots extremt varmt väder. Vi har bott bra och haft det mysigt! Nu blir det 3 dagars jobb innan vi åker till Göteborg, Jenny damm, Svarthalls och Agilitytävling på Kungsbacka! Tjiho! 

Fokuserar på det bra! 

En av helgens bästa är Nix utveckling kring agilitybanorna och i tältet. Han har varit mycket duktig! 

Livet leker 

Just nu är livet bra! Just nu gör mig livet bara gott, det bara är grej på grej med bra och önskvärda resultat. 

Nix och Luna har gått klockrent på agilitytävlingarna. Nix klarade lydnadsettan. Yes är helt fri från sin skada. Melvin är en frisk och glad pojke. Jag har fått nytt jobb. Min sambo är fantastisk. Ja, livet är bra helt enkelt. 

   
        
Idag på promenaden hem från BK så kom det en aussie framspringandes. Ingen ägare syntes till. Den skulle, trots massa hotfulla försök att få bort den, prompt fram till Nix, som jag löjligt nog hade lyft upp i mina armar. La honom ner på marken, tog av kopplet och kopplade den andra hunden istället. Stog kvar på stället i typ 30 minuter. Fick hjälp av ett par en liten stund medan jag ringde polisen. De sa att de inte hade möjlighet att plocka upp hunden så antingen fick jag släppa den igen eller köra den till polisstationen. Galet! Hur som, så bestämde jag mig för att köra den till stationen. Men när vi började gå, valde jag att skriva ut på facebook att jag hittat en hund. Precis när jag postat det så kommer en tjej springandes. Hunden hade rymt hemifrån! Vilken tur jag stog där så länge så de slapp hämta hunden hos polisen. Nix då, jo, han skötte sig som en ängel under hela tiden och lyssnade på allt jag sa även om han tyckte det var underligt att jag helt plötsligt hade en annan hanhund i kopplet som var lite lätt överförtjust i Nix. 😉 Den där vardagslydnaden är så himla värd. Och jag är tacksam att det bara var Nix med idag, Yes hade blivit rasande. Och det var ju skönt hon slapp bli det! 

Nix och jag ska prova våra vingar i en lydnadstvåa. På hemmaklubben. Får se om det blir bättre känsla på hemmaplan. 🙂 momenten sitter inte helt hundra än men det är ju någon vecka kvar 🙂 . Vi kommer alltså inte vara lika förberedda denna gång, om det är bra eller dåligt visar sig. Kul känns det i alla fall. LP2 siktar vi på, nu ska vi samla erfarenhet och lära oss massor om varandra på tävlingsplanen! Min säl och jag. 

   

Livet på helspinn

Fyllda dagar med Melvin och pappas hundar. Fyllda kvällar med hundaktiviteter. Fyllda helger med tävlingar, kalas och hinna umgås med familjen. Ibland blir det lite tight och det är då man gläds åt stunderna tillsammans med fina vänner på promenader, tävlingsplaner eller på träning. Nästa vecka kommer jag pausa hundlivet lite, som varit i full rullning några veckor. För en riktig Melvinvecka. Vi ska sjunga på BVC 3 dagar och leka med kompisar. Han behöver det, jag behöver det, vi behöver det. Oj, vad den lilla krabaten gör mycket för livet. Men just idag, fick jag njuta av underbara vänner och fina hundar i 6 km ute vid Pia.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Åh herregud.

Tripp trapp och trull är samlade. Jag har aldrig varit med på maken så oorganiserad och oharmonisk flock! Det är totalt kaos i flocken, ute som inne – i kropp och sinne!

Nix är nykastrerad och har en blottad pulpa, som kräver mycket tid och omvårdnad. Det är blött ute som gör att det blir helt fuktigt under bandaget när vi är ute på bara korta rastningsrundor! Nu har i alla fall en tunn hinna bildats kring pulpan så nu ska jag börja måla nagellack på, det ska stärka upp pulpan! Han får bara gå i koppel och kan tydligen inte bajsa i koppel, han ska dessutom ta det lugnt i ca en vecka till. När jag kliver upp på morgonen så hoppar och studsar han, springer runt runt i lägenheten och är så glad att han inte vet vart han ska ta vägen. Igår tränade jag lite hakan i backen, han var totalt galen! Haha, han skulle verkligen behöva springa av sig! Men det går ju inte.. Stackars liten! Dessutom efter vårt lilla höftresultat så är vårt lilla C-barn inbokat till kjerstin för grundlig genomgång! 12e mars ska vi dit! Han hade B på vänster och C på höger..

Yes är ju också under vila/rehab och är konstant sur, morrar på allt och ingenting. Hetsar på allt hon möter på promenaderna och letar mat utomhus konstant! Hon vill äta de andra hundarnas mat efter hon själv slukat i sig sin egen. Hon ska ju också helst vara kopplad och ej hoppa osv.

Luna är nyhemkommen och luktar tydligen fortfarande jättegott enligt kastrerade Nix. Hon är dessutom lite sur eftersom hon inte får all uppmärksamhet här som hos mamma och lillasyster. Hon får dessutom äta äckligt torrfoder istället för skinka, ost och leverpastej. Så just nu matvägrar hon. Hon gör dessutom allt i slow mo, hon gick typ 50 meter efter oss på promenaden och när hon kommer på inkallning går hon till mig. Jag försöker smöra lite med korv på promenaderna, dessutom så skäller hon på minsta ljud utifrån. Kan tro att hon är lite understimulerad och som den enda hela hunden i flocken för tillfället så får hon springa agility helt själv två torsdagar irad! Hoppas hon ska bli lite gladare över det 🙂 dessutom är hon lite tjock och ur form efter tre veckor utan daglig långpromenad och aktivering så ikväll får vi ta det lite lugnt!

Två-tre veckor kvar och sen hoppas jag flocken återgår till sitt vanliga harmoniska jag, om inte lite bättre med lite manliga könshormoner som kanske runnit ur herr Nix!

IMG_3880

IMG_3918

IMG_3933

IMG_3929

Senskada

Yes har ju varit halt lite till och från och i början på december bokade jag tid hos kjerstin på ultuna och fick inte tid förrän idag! Så klockan 14 var jag, Yes, melvin och Camilla på plats. Camilla var fantastisk och ställde upp som barnvakt medan Yes blev undersökt. Hon skötte det med bravur och jag betalar tacksamt hennes hjälp med mat och rödvin på fredag! Hur som…så ömmade Yes på båda sina yttre tår på bakbenen.

När vi gick vidare så kunde vi konstatera att hon ömmade rätt rejält på ett ställe på högerbak. Det var i fästet i senan mellan muskeln o senan till vadmuskeln. Kjerstin kunde inte konstatera om tårna berodde på detta eller om det var så att hon helt enkelt bara började bli lite till åren. Lite ömma tår på en agilityhund som fyller 9 var inte ovanligt och inget speciellt att göra åt. Men åt vaden har vi fått en hel del att jobba med.

Vi ska; lära Yes att backa långsamt, det är en utmaning, vad är långsamt när man gör tricks undrar Yes? Vi ska skritta på minst en promenad/dag. Inte hoppa upp på stenar och bänkar – svåraste utmaningen! Stretcha efter varje promenad. Börja med att gå i lätt terräng för att sen börja gå i typ blåbärsris och då skritta. Det sköna är att vi inte fick restriktioner om hur långt hon får gå, bara att det sker kontrollerat. Inga rivstarter, snabba stopp eller rus, vilket inte sker i vanliga fall. Att hoppa och stå på bakbenen är inte heller bra. Vi har en del att jobba på och vissa saker att sluta med men vi skulle kunna vara tillbaka på banan om allt går som det ska till sommaren! Så nu jäklar sätter vi igång!

/home/wpcom/public_html/wp-content/blogs.dir/a37/29562676/files/2015/01/img_1571.jpg